ner såg jag nu, men det är som det är.
I alla fall, anledningen till att jag blev tvungen att rusa förut var
att jag skulle till en livscoach. Hade inte så höga förhoppningar
innan jag åkte dit, men det var faktiskt bra. Tänkte inte gå in på
några närmare detaljer, känns lite för personligt. Men fick med mig
många bra tips, till exempel att verkligen känna på känslorna man
har, att leva ut dom, och sen tänka efter: vill jag känna såhär? En
annan sak jag har "lärt" mig nu är att det inte för NÅGONTING
positivt med sig att vara orolig. Så det ska jag försöka sluta med.
Det här inlägget skriver jag mycket för att jag själv ska komma
ihåg, men bara bra om ni gillar det också.
PUSS
Meeen Guuud vad skönt att det gick bra hos livscoachen, tror det är bra att du får några råd och tips, som kan vara användbara;)
SvaraRaderaKram